Ett mycket intressant inlägg.

Glömde en liten detalj angående Baksmällan. I februari detta år besökte jag, min pojkvän och mina vänner Linnea i Umeå. Vi festade såklart men mitt i all alkohol då dom flesta var bakis såg vi på Baksmällan del 1 och 2. Vi började bestämma vem som var vem i filmen:
Staffan var Phil, den snygga alltså ;) Isak var Stu, Linnea var kinesen (HAHAHA) och Anton var Alan. Vem jag och Tessan var minns jag inte riktigt, men har en känsla av att jag var Phils fru eller apan (Apan är nog dock i en högre cool-nivå än mig). Tessan kan ha varit strippan eftersom att Tessan brukar vara uppe på borden då vi är på krogen hihi.

Men det jag ville säga med det här inlägget var att under tiden jag och Staffan såg del 3 kunde vi inte sluta tänka på våra roller och det gjorde filmen ännu roligare (om det ens går att få den roligare?). Roligaste var Anton som Alan, allt stämde så jävla bra så det var fan sjukt! Var en scen som var så jävla klockren men kan inte berätta för vill inte avslöja grejer för er.

Jag och Staffan snackade om hur roligt det skulle vara om man vaknade upp bakis och inte minns något och skulle måsta lista ut allt själva, som att vara detektiv. Dock skulle jag gärna avstå tigern, fingerförlusten, bli skjuten, grisblodsattack, borttappade vänner, tatuering i fejjan, bränd i solen, tappad tand, stulet barn osv. Listan är lång. Munken var dock rätt söt så skulle kunna adoptera han.

Bjuder på en vacker bild från i februari på min vargflock.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0